hanssonskans.blogg.se

Ljust...!

Kategori: Allmänt

Har hittat ljusning. Kanske för att jag bestämt mig och orkat upprätta en plan. 
Näsblodet spänner i bihålorna och trycket över bröstet håller i sig envist. Stress. Jag ser det hos fler och fler. Vi behöver en paus. 
Under em på jobbet hann jag med att planera upp två sista dagarna innan lovet. Inte göra klart allt, plocka fram allt osv. Men jag la planen iaf. Alltid något. I ren frustration över att inte veta vilken ände jag skulle börja i så blev även skrivbordet städat. Så funkar jag. När det är rörigt i Hjärnkontoret behöver det fysiska kontoret städas. Samma visa hemma. När jag pluggade var hemmet kliniskt rent varje gång det närmade sig inlämning eller tenta. Fanns SÅÅ mycket som behövdes göras innan jag kunde komma till ro. Aldrig var lister, avlopp, skymslen och vrår så välpolerade som då... 
Imorgon redan torsdag, sedan fredag. 
Efter det en spännande utbildningsdag i Askersund och sedan omdömesskrivning innan lov. 

Idag tog jag med junior och drog till bibblan. Vi hann även shoppa loss på bokhandeln, där skulle jag kunna gå bananas. Med hem följde inte mindre än tre pixiböcker, klistermärken och fina kuvert som ska skickas till kusifinerna. Elton valde färg och form. Imorgon ska vi skapa och skriva. 
Nu ska vi sova. Förhoppningsvis. Lilleman sover sedan länge. Ville vila upp sig inför dagis och lek med Ham och Harlie... En solstråle som gör livet så jävla värt!! 

Over and out...! 

Tiden...!

Kategori: Allmänt

Tiden springer iväg! Snart stundar höstlov. Jag är slut. Jag hoppas jag kan vara ledig på lovet. En arbetsdag för oss lärare. Samvetet säger att jag behöver jobba mer. Jag jobbar förvisso två dagar för att skriva omdömen. Sedan önskar jag att jag håller mig ledig. Ska åka bort. Ska på äventyr med Elton och hans morfar. Ska bli spännande. 
Skulle behöva några lediga dagar hemma. Rensa, städa, piffa, byta gardiner, få feeling, hitta hemmet. 

Helgen som gick drog vi till Partille. Där firade vi vår fina Elsa-prinsessa som fyllde fem år. FEM! En hel hand. Galet! 
Det var fullt hus! Kusiner och mostrar överallt. Kidzen härjade från tidig morgon till sen kväll. Roligt var det men trötta blev vi. Tror inte vi återhämtat oss än. Jobbveckan är fullsmetad och jag har missat kaffet två dagar i rad nu. När jag inte ens hinner springa förbi bryggarn och få med mig lite kaffe i farten, då jävlar är det fullt upp. Tempo är bra. Vi har varit effektiva. Siktar på ett hejdundrande avslut på denna intensiva vecka med grymma elever och kollegor. 
På fredag afterworkar vi dessutom, mina trötta kollegor och jag. Vi pustar ut. Debriefar och samlar kraft att hålla ut till jullovet. Vi gör ett jäkla jobb med elever, undervisning och utveckling. Det är roligt men utmattande. Vi håller oss flytande med hjälp av varandra och alla härliga elever och deras föräldrar. 
Nu svamlar jag iväg men ni fattar vad jag menar va? Det är kul att vara lärare men det kräver mycket. 

Well...ikväll laddar jag för en dag på Klockarhagsskolan imorgon. Vi har elevens val tillsammans med alla andra i år 4-6. Arbetslivet står i fokus och eleverna kommer möta en hel rad yrkesmän och kvinnor som ska prata om sina yrken. Spännande. Önskar jag hann höra alla, får nöja mig med tre. 

Over and out...! 

Väggen...?

Kategori: Allmänt

Den där berömda väggen...trott tidigare att jag varit nära den. Då hade jag ingen aning om hur svindlande långt bort jag var. Jämfört med nu vill säga...
Ni vet när man har en ängel och en djävul på axeln, lite så känns tankarna nu. Jag har konstaterat mitt läge. Försöker fundera ut lösning eller en annan väg att gå. Då hör jag de där två axelsittarnas röster. "Men snälla nån Karin, ryck upp dig. Bättre kan du. På riktigt, tycker du att DU har det jobbigt!? Vet du vad jävlarannamma är ens?"
"Bra. Säg NEJ. Bromsa. Tagga ner och sänk nivån. Ingen kan göra allt och du gör långt över något! Tänk på dig själv och din familj." 
"Ärligt. Lite till klarar du. Mera mera. Kämpa på."
"Nja, lyssna nu. Du duger. Du gör allt du förväntas göra och lite till faktiskt."

Så där håller det på. Mitt i står jag och ser troligtvis helt galen ut utifrån. Om någon ser mig när jag tampas med rösterna och försöker välja vilken jag ska lyssna på, vilken väg jag ska välja, då ger de mig troligen enkelbiljett till proffesionell hjälp. 
Är det vad jag behöver tro? Livscoach, vägledare, kurator eller kanske det bästa, att få öppna hjärtat för någon riktigt nära förutom Rasmus. 
Jag är en lyssnare men dålig talare. Iaf när det gäller sådant. 
Livrädd att någon ska fråga "hur är det" och vilja ha ett ärligt svar. Eller är jag rädd för att jag en gång ska öppna dammluckorna och låta det flöda? Vem skulle orka lyssna? Det kräver jag inte av någon! 
Rädd att missuppfattas. Att fel personer tar åt sig, misstolkar vad jag uppfattar som jobbigt. Herregud, det vet jag ju knappt själv! Vet bara vad jag verkligen inte vill ändra på! Vet vad jag vetkligen vill ha kvar. Tyvärr är det väl kanske för mycket...är det där jag har svaret? MÅSTE jag välja bort något? Måste jag bromsa och faktiskt lägga mig platt? Inse att livet förändras och att man periodvis i livet måste lägga bort sina önskningar om att hinna allt? 

Well, vem vet? Inte jag! 
Men jag är något på spåren...ska bara knyta ihop säcken och göra som jag är uppfostrad. Nämligen att hitta vägar, ingenting är omöjligt. Tur är väl det! 

Over and out...! 

Hopplöshet...!

Kategori: Allmänt

Ikväll slås jag av hopplösheten. 
Jag har alla svaren i en liten ask, kan bara inte förmå mig att öppna den! 
Jag slås av hopplösheten att det är så otroligt många jag saknar. Några som finns nära men som ändå inte hinns med. Några riktigt långt bort som äger en så stor del av mitt hjärta att det värker. Tårarna bränner bara jag tänker på hur långt bort de är. 
Anna är så klart en av dem. En period i livet(förutom när vi bodde hemma) bodde vi så nära varandra att man kunde gå ut i pyjamas och utan skor för att springa över på en kvällskaffe. Jag saknar det! Vill köpa upp alla hus i kvarteret och flytta hit dem, de där som saknas. 

Funderar ibland på vad fan det är vi håller på med. Livet springer förbi, ibland plingar det på dörren och jag lyckas vara hemma för att uppleva det. Ibland springer det runt huset och knackar på samtliga fönster och jag bara orkar inte öppna. Orkar inte fejsa. Ångesten kommer direkt men ändå är det ren överlevnad att bara dra ner rullgardinen och låtsas att jag inget hör. 

Det låter nattsvart, jag vet. Mycket är det. Som tur är finns mycket mer som inte är det! Vad är det som gör att man inte får må dåligt? Rent generellt alltså? Varför måste man vara glad jämt för att vara lycklig? 
Jag är världens lyckligaste trots att jag bitvis känner mig helt vilse, ledsen och förbannad. 
Jobbar stenhårt för att få bättre kvalité på livet. Inte ekonomiskt, inte materiellt, utan rent känslomässigt. Egoistiskt, hur ska jag göra för att må bättre mer frekvent? Vad ska jag sortera bort. Hur ser min prioritering ut? Även om frågeställningarna bottnar i personliga pronomen så förväntas resultatet gynna fler. 

Ja jösses, ibland snurrar tankarna så fort att jag själv inte är helt säker på vad de menar. Men målet är glasklart. Jag låter det snurra och ser det positivt, man lär sig något av det. Det är jag säker på. 

Idag är det söndag. Är det en slump att det snurrar mer då mån tro? 

Over and out...!

Leo...!

Kategori: Allmänt

Fem stycken. Vi har haft kalas för fem stycken av våra nära och kära idag! 
Tre barn och två vuxna. Vi startade dagen tidigt och åkte innan dimman släppt. Leos lekland i Karlstad var vår första destination. Elton var i paradiset och rockade loss ordentligt med kusiner och tremänningar. Jag och två vuxna till ur sällskapet gjorde Bergvik. Jag drack en helt jävla perfekt latte och köpte mig två välbehövliga linnen. De bygger om på Bergvik, till det betydligt bättre! 

Fick de här bilderna med texten: Lycka! 



Vidare från Leo hem till Milla. Där fick vi supergod mat och toppade det hela med hysteriskt mycket fika. Jag var turligt nog så mätt av maten att kaffet var prio och sötsakerna lockade föga. Bra det! 

Det var en trött kille som rev av en tvåtimmarslur i vagnen och vi fick väcka honom för att åka hemöver. I bilen var han tyst och trött fram till Molkom. Väl hemma rockade vi och härjade nån timme till innan han gnuggade sig i ögonen och ville läsa "Otto". 

Imorn är det chill, tvätt och matlådor som hägrar. Sedan blicka mot nästa lördag som även den är fullspäckad och efterlängtad! Ska bli grymt kul! Hockey så klart! Jag "råkade" klicka hem två nya tröjor... Det var jag värd men Hujedamig vad lätt det är med nätshopping. Farligt! 

Over and out...!