I väntan på morsan och en släpkärra hinner jag några rader här.
Mycket högt tempo just nu. Mest på tankarna. Omdömen, utvecklingssamtal, planeringar, rättvisa, orättvisa i världen, nya jobbet, personliga utvecklingsmöjligheter, skolavslutning, överlämning. Mjo då, nästan farlig i trafiken då hjärnan är någon helt annanstans med tankarna. Men jag försöker fokusera på det jag för stunden håller på med. Jag har så bra planer i skallen som jag hoppas kunna förverkliga med eleverna utan att krascha själv. Tror det ska funka. Ska be min hjärna arbeta med det inatt när jag ändå sover. Snacka effektivt det vore...
Igår jobbade jag på Pihlskolan. Det känns så bra! Så rätt!
Sorgligt att släppa eleverna men det skulle jag ju ändå gjort så det finns ingen anledning att hänga läpp. Vi ska rocka den här sista delen av terminen fram till sommaren. Kan inte fatta att vi redan är i nedförsbacken mot sommaren. Det här läsåret har försvunnit och samtidigt utvecklat oss tillsammans.
Pepp på ledig sommar som sedan mynnar ut i nya arbetsuppgifter och därmed helt andra utvecklingsmöjligheter!
Lördag, ny soffa på ingång. Den som ska hämtas. Det finns två tydliga fördelar med soffan. Det är en bäddsoffa och den är gratis. Det är bra när småsyrror börjar jobba och tjäna mer än en annan, då får man äntligen ärva av dem och inte dem av mig som det tidigare varit...
Så gjorde jag det igen då...fastnade i en dokumentär. Jag kunde inte sluta titta trots att det väckte både sorg, smärta, hopplöshet och ilska i mig. Varför är det så orättvist i världen? Jag fick även perspektiv, som så många gånger förr. Perspektiv på precis hur jävla bra jag har det. Jag är evigt tacksam att min son har ett bra liv. Att jag kan ge honom det mest basala som mat, värme och ett hem. Dessutom så mycket mer. Jag har möjlighet att ge honom meningsfullhet, trygghet och en framtid.
Inatt drar jag honom intill mig och gläds över att jag inte är 300 mil bort och försöker tjäna pengar genom tiggeri och frustration.
Räknar kallt med att vara sällskapsutta' imorn vid 7:30-kaffet. Hittade nu vid 01:15 en vaken unge i sovrummet. I godan ro har jag kollat på film och druckit nattkaffe, i tro om att alla mina familjemedlemmar sov. Ack så fel!
"Men hej mamma. Ska du sova nu?" Var vad jag möttes av... Alltså, hur orkar han!? Fullt ös hela dagen!
Håller tummarna för en lååång sovmorgon både för den lilla piggelinen och för hans farsa, som jag gissar sovit nån timme här bredvid en babblande marro.
Morgonkaffet dricker jag gärna i ensamhet imorgon, helst efter att jag sparkat mig själv i arslet och gått en tidig långpromenad med doggarna.
Jag har djävulskt mycket att göra imorn, behöver kickstarta och aldrig slå ner röven. Då tappar jag fokus, styrfart och motivation.
Idag har jag gjort massor! Tyvärr inte det minsta av det jag verkligen behövt tagit tag i men müche annat... Typ städat och skurat kökslådor. Rivit ur vår stora garderob och strukturerat hela Eltons klädanordning.
Det är en underdrift att han har mycket kläder barnet. Den stora gula trunken är nästa storlek, alltså hela höstgarderoben klar... Det är påfyllt till bristningsgränsen i hans lådor med nuvarande storlek och övriga påsar på bild är urvuxen storlek... Jösses!!
Well well... Aldrig får jag så mycket gjort som när jag försöker undvika att göra det jag borde...
