Imorse fick jag en smak av sommar, så som jag vill känna den. Ledig. Pigg, kraftfull, stark, kreativ, motiverad.
En kaffe i tidig morgonstund ute på en solig altan. Sällskap av sonen som snart tassade efter mig ut och undrade om det var läge för frukost. "Ute här va?" Med pliriga ögon, förstående att jag njöt av att sitta ute. I godan ro slevade han in sin yoghurt med "kuddar" och frågade om stort och smått. Kloka lilla unge, när blev du så stor?
Dagen blev ett äventyr. Med två extra kids att omhulda. Gick hur bra som helst och vi laddade ny energi när de, ända in på kvällskvisten, åkte hem.
Midsommarafton ej undantaget. Möte för våga-vägra-sovmorgon-föreningen sammanträder varje dag utan undantag!
Egentligen inte mig emot, bara jag kunde komma i säng tidigare så det blev några fler timmar sömn. Dagen gryr och snart övergår morgonen i förmiddag. Förbereder lite lunch och gör lite av det jag bara inte orkade igår. Laddar med kaffe för att dra ut och fixa material till kransar. Snart dyker mormor och mosterAlicia in här. Då blir det brännboll eller baseball som Elton säger. Det är det nya. Skulle kunna spela dagarna i ända om han fick.
Well. Ska slänga in en ny ansökan om att slippa möte imorgon, gissar på avslag.
Här hemma har vi förberett ett deluxe-bord till lunch, siktar på mysfrukost, dans i skräddartorp och avsluta med grillning...hemmet doftar nystädat och lupiner och pioner pryder borden tillsammans med fin dukning. Eeelleeeer....så är jag ett vrak, sovit bort halva dagen och inte känner minsta stress. Imorn KANSKE jag städar, vi åker KANSKE till Skräddartorp och EVENTUELLT i finkläder och blomsterkrans... På senaste tiden har det hänt så mycket och jag har rannsakat. Har upptäckt att det blir bra ändå. Även om vi inte gör si eller så, ditten eller datten. Jag njuter av dagarna med mina killar och råkar vi hitta på något speciellt och med vänner så är det bonus, inte ett måste. Det ska kännas rätt i hjärteroten.
Idag var vi i Karlskoga för sista träff med veterinären för Gerald. Passade på med handling på Maxi, hysteri! Herrejösses! Men vi överlevde! Elton valde käk och vi åt utomhus med uppsikt över Gerald i bilen (öppen bagagelucka så klart). Där och då. Semestermode! Jag och grabbarna, käka mat utomhus, äventyr. Semesterkänslan sköljde över mig och livet infann sig. Det som är viktigt. De där! Rasmus jobbar nån vecka till, sen är det vi mot världen❤️
Imorgon firar vi som sagt midsommar. Jag gillar traditioner och högtider. Men det är en hatkärlek. Jag bjuder till så mycket jag mäktar med men jag vägrar att ätas upp av det. Innanför min comfortzone ska det vara, då blir det bäst.
Önskar er alla en trevlig midsommar, hur än ni väljer att fira.🌸
Jag hoppas jag orkar göra kransar imorgon, det är så fint.
Rastlöshet. Bland det värsta att uppleva. Eller ja, det finns ju mycket annat som är mycket värre. Men jag kan ju inte påstå att det är en angenäm känsla. När det kryper i hela kroppen och en inte kommer sig för något alls. Totalt apatisk men ändå viljan att göra något. Har semester men jobbar ändå, det är också stressande. I år skulle jag ju vara helt ledig. Jag blir smått tokig! Men det får gå denna vecka, sen är det nog. Oavsett hur mycket som är kvar! Den här veckan är så fullpackad med kom-ihåg och göromål att det fasen inte spelar någon roll om jag klämmer in några arbetspass också. Det är veterinärbesök, sjuka anhöriga, hjälpa anhöriga, boka, fixa, trixa och komma ifatt... Stressande att bara höra.
Mitt i bestämmer jag att vi ska ha en fridag. Imorn styr vi mot Karlstad och Elton tillsammans med vädret får styra vad vi ska göra. Kanske mariebergsskogen, badhuset, Leos lekland eller bio. Jag ska in på min favoaffär på sommarrea. Ska fynda kläder i rent sparsyfte nu när pengarna tickat iväg på veterinärkostnader.
1/7 klipper jag till med en ny, stor gadd och det är redan budgeterat om vi så ska käka vatten och bröd resten av sommaren.
Vättern kom han runt för tredje gången Rasmus och jag upphör aldrig att imponeras av honom. Riktigt dåliga förutsättningar för förberedelser, livet kom emellan, ändå kör han fullt ut och tar sig i mål på en ok tid. Ok för honom, ruskigt bra i andras ögon. Well, roligt att vara med i både start och mål. Någon gång ska jag kravla mig runt den där pölen på cykel jag med, så är det bara.
Nu när det är Blaze på tv och barnet för en gångs skull sitter stilla ska jag bestämma mig för ett projekt i kategorin LAGOM och sätta fart med. Innan jag går upp i atomer eller klöser ögonen ur mig av rastlöshet.
En får passa på att skriva när tillfälle ges. Det är inte ofta nu för tiden... Men inatt kan jag nog få till både två och sju inlägg om jag så vill.
Sitter i Motala och törs inte gå och lägga mig. I samma rum ligger nämligen två till som redan sover. De ska om några timmar iväg till startfållan och ge sig av runt Vättern på cykel... 22:08 drog Rasmus iväg. Han är så jävla grym! Jag väntar med spänning på att få sms-rapportering om hur det går. 5 mil till första kontrollplatsen om jag inte minns fel, så det borde ramla in ett pling här om en stund.
Sovplatsen min får stå orörd till nästa gäng ändå väsnas med frukost och nervositet. Räknar med att de är uppe om typ två timmar ändå. Kanske kan jag hanka mig en köpp kaffi så jag kan somna då med... En krake som sover i slafen bredvid mig ska iväg vid 04 och han är tydligen en rätt vass cyklist som siktar på grym tid...honom vill jag INTE störa och jag skulle säga att det är oundvikligt med knarrande trappa, ombyte (är bastuvarmt där vi ska sova) och sedan ligga på en luftmadrass och knarra runt...nja. Jag väntar. Ett hus med främlingar om än lite bekanta är inte min melodi. Nästa år blir det hotell! Sa jag om i år med men R skulle ju inte cykla påstod han. Och här är vi nu...
I år ska jag boka in hotellrum oavsett, tror inte det är svårt att boka av direkt... Många som vill ha det rummet.
Rasmus är fan en av de envisaste och mest motiverade jag känner! Det är en fröjd att plocka upp honom i målfållan, stolt som en tupp och övertygad att han aldrig någonsin vill se en cykel igen. I år SKA jag hinna till målområdet och se honom passera linjen!
